Renässans i England

Jag hade tänkt att starta ett verklighets troget rollspel, där bara människor förekommer som ras. Dessutom finns inga magiska krafter eller liknande.

Rollspelet skall utspela sig i England, vid det Engelska hovet i herrens år 1529.

Bakgrund:

Kung Charles är sjuk, ibland ligger han till sängs i dagar i sträck med otäcka feberyror. När han är sjuk vet ingen vem som styr landet, är det kungens son med hans första fru eller sonen med hans andra fru? Kungen har varit gift tre gånger med tre olika fruar, med alla har han både söner och döttrar.
Samtidigt försöker kungens rådgivare och andra mäktiga personer vid hovet få makt, de konspirerar och sluter pakter. Det vill bara ha makt, pengar och ära, till vilket pris som helst.

Förutsättningar:

Kungens fruar och barn:

Fru nr 1: Avliden
Barn:
Pojke 19 år
Flicka 18år

Fru nr 2: Frånskiljd från kungen. Bor på ett slott i Wales.
Barn:
Pojke 15år
pojke 14år
Flicka 13år

Fru nr 3: Gift med kungen förnärvarande
Barn:
Pojke 11år
Flicka 10år

Egentligen är det kungens barn med sin Frun nr 3 som ska ärva kronan, men eftersom de är så unga ifrågasätter många detta.

Karaktärer:

Det är okej att spela kungligheterna, förutom kung Charles

Mall för bakgrund till din karaktär

Namn(+släktnamn): ex John Cullpepper
Ålder: (tänk på att man ofta inte blev över 60 år på den tiden, kanske inte ens 50)
Kön:
Rang: (är du adel?, vilken typ av adel? eller en betjänt? tiggare kanske?)
Yrke: ex. Advokat, betjänt, vakt
Religionsinrikting: (Gäller framför allt katolik vs. protestant, eller låtsas din karaktär bara tro på gud?)
Utseende: (valfritt hur mycket du vill skriva)
Personlighet:
Bakgrund:
Övrigt:


Adel (högst rang överst, lägst underst)

Hertig/Hertiginna

Markis/Markissina

Greve/Grevinna

Vicomte/Vicomtinna

Baron/Baronessa

Adeln var englands högsta klass, som det var i övriga världen under kunlighetern förstås. Om man gjort något bra för kungariket eller kungen/drottningen kunde man adlas och tilldelas ett grevskap och en titel. Men oftast gick adels titlar i arv, då från far till son eller annan manlig släkting. Kvinnor fick inte ärva grevskap, de fick däremot ärva pengar och behålla sin titel. Om man som kvinnar var gift med t.ex en hertig fick man kalla sig hertiginna även efter hans död (om man nu levde då) och fram till sin död, även fast man inte egentligen var styrande hertiginna över sitt grevskap

Övriga "yrken"

Betjänt, musiker, läkare, vakt, kökspersonal, präst, hovdam, sekreterare o.s.v (finns ganska många fler så hitta gärna på)

Viktiga personer (Detta är "yrken" man har om man är adlig)

Rikskansler
Riksskattemästare
Biskop
Chefsdomare
Generaladvokat
Högre militär (ex, överste, general m.m)
Ambassadör (då kommer man från ett annat land, vilket måste framgå i bakgrunden)

Biskopar:
Ärkebiskop av Canterbury:
Ärkebiskop av York:
Biskop av Carlisle:
Biskop av Durham:
Biskop av Lincoln:
Biskop av Norwich:
Biskop av Coventry:
Biskop av Ely:
Biskop av Worcester:
Biskop av Hereford:
Biskop av London:
Biskop av Bath:
Biskop av Rochester:
Biskop av Salisbury:
Biskop av Winchester:
Biskop av Chicheter:
Biskop av Exeter:
Biskop av Bangor:
Biskop av Swansea:

Engelska adelssläkter (det är itne ett måste att välja någon av dessa om du ska spela adel, men det är lättast)

Cullpepper
Percy
Seymour
Neville
Howard
Dudley

Namn (Vi är i england, namnen är lite annorlunda)

Exempel på namn (Ni behöver absoluti inte välja här ifrån, men om man har idé torka kan man kolla här)

Män

Thomas/Tom
Henry
Richard
John
Seamus (Shejmus)
Ronald
Arthur
Edward
Charles

Kvinnor

Elizabeth
Mary
Jane
Anne
Marianne
Margaret
Catherine

Info-länkar

Engelska grevskap (ska man vara adel måste man ha ett grevskap): http://simple.wikipedia.org/wiki/Ceremonial_counties_of_England
Mer om adelstitlarna (kan vara bra om man ska spela adel, kolla längst ner för att går till t.ex Hertig):http://sv.wikipedia.org/wiki/Adel
Slott som man kan bo i om man är adlig:http://www.statelyhomes.com/default.asp
Så här såg England ut på den tiden (ungefär)


Redan upptagna grevskap: Cornwall, North Yorkshire, Suffolk, Norfolk

Övrigt

Kvinnans rättigheter i England var mycket små. Det var främst adelskvinnor som hade det någorlunda drägligt. Kvinnan hade viss rätt till arv, men inte alls lika stor som mannen. Varken män eller kvinnior fick gifta sig med någon de själv valde utan tillstånd från sin familj och släkt. Särsklit adeln giftesbort enligt deras släkter och kungens vilja. Man ansåg att adelsgiftemål var en nationel fråga som kungen skulle besluta i.

Tänk på att göra saker så realtisktisk som möjligt, hur realistiskt är det att en man dödar tio vakter som omringar honom. Eller giftmördrar kungen?

Man får ha två karaktärer var till att börja med. Jag kommer att styra upp spelet och godkänna karaktärer.

Hoppas någon nappar!

// Wulsey

Jag har nappat .. Jag bara undrar .. Det är ju 1529, i verkligheten var det Henrik VII som var kungen då .. Betyder det att det fortfarande är under huset Tudors regering eller är det någon annan? Protestantisk, Katolsk skulle också vara intressant att veta.

Diavani skrev:Jag har nappat .. Jag bara undrar .. Det är ju 1529, i verkligheten var det Henrik VII som var kungen då .. Betyder det att det fortfarande är under huset Tudors regering eller är det någon annan? Protestantisk, Katolsk skulle också vara intressant att veta.

Wikipedia is here to correct ya.
Henrik VII dog 1509, det var hans son Henrik VIII som styrde runt 1529 ;>

Det stämmer bra att Henrik VIII är kung 1529, men jag vill att vi ska skapa vår egen lilla historia så därför uppfann jag Charles, som är hm... från en okänd släkt kan vi säga.

Just det, religions frågor också ja. Jag uppdaterar bakgrundsguiden så att man får skriva vilken religons inriktning man har.

Skulle det vara okej att vara en lönnmördare (t.ex ur en speciell Säkt eller liknande) på uppdrag att mörda kungen?

@ W: Jag läste faktiskt på Wiki, skrev bara fel på ett ***** I ..

@ .. (Härmed ger jag dig smeknamnet Wu) Wu: Bra. Mne har han något efternamn? Kalle alltså?

Namn: Morgan Le fay, [Morgaine]
Ålder: 23
Kön: Kvinna ♀
Rang: Hertiginna av Cornwall, Grevinna av North Yorkshire.
Yrke: Överste i Royal Army, till sin mans stora förtret.
Religionsinrikting: Följer trots tiderna fortfarande den gamla läran av Avalon, och tror på Gudinnan Ceridhwen, men låtsas vara, liksom hennes man och kungen själv, strikt Protestantisk.
Personlighet: Hemma, eller i sällskap med sin man, är hon helt enkelt underdånig och följer hans minsta vink, eftersom hon har tröttnat på allt bråkande, och accepterar de mesta befängda befallnigar med ett leende, men i fält, eller då hennes man råkar vara bortrest utan henne, bli hon den självständiga, befallande kvinna hon egentligen är. Hon har också väldigt häftigt humör, och får hon inte som hon vill slutar det ofta illa för den som vägrar henne det. Om vederbörande i fråga inte råkar vara Lot, då muttrar hon mest och talar inte till honom på några veckor.
Utseende: (( http://images.elfwood.com/art/n/i/nixjim13/ncadetmorgan.jpg ))
Bakgrund: Hon hör till en gammal släkt från Kung Arthurs tid, och är väldigt stolt över det, När hon växte upp var 'bara' Cornwall hennes till arv, men eftersom hon gjort mycket både inom militär tjänst men också har lätt för att linda män runt sina fingrar så har hon lyckats bli Grevinna av North Yorkshire, men det var mest hennes mors förtjänst, som ville ha henne ur vägen.
Övrigt: Hon gick med i armén när hon var 14, under förklädnad, men blev accepterad av Kungen själv, och tillåten att stanna, vilket inte gladde Igraine, hennes mor, och ännu mindre Gorlois, hennes far, eftersom han sedan länge varit för lat för att hjälpa kungen och hans armé. Blev bortgift med Lot av North Yorkshire redan som 16åring, och har levt där alltsedan dess, trots att Cornwall också är hennes till arv. Lot är den sortens man som anser att kvinnor bara är till för att få barn med, och för att styra över, och visar det tydligt. Han är också 22 år äldre än Morgaine, och inte direkt den mest lämpade mannen till en krigisk kvinna. Då både Morgaine och Lot har väldigt häftigt humör, har deras förhållande mest grundats på att båda ska hålla sig borta från den andra, men på senare år har Lot börjat sitt styrande en aning för mycket, men Morgaine låtsas inte om det för att få behålla åtminstone en viss frihet och framförallt husfriden, som redan utan deras ständiga kivandes är ganska obefintlig. Hon har också två söner, Arthur och Henry, tvillingar på 3 år. De blir dock inte särskilt uppmärksammade av varken mor eller far, och blir mest omhändertagna av sin 6åriga storasyster Viviane.

((EDIT. BTW Grevinnan av North Yorkshire är för att hon är gift med Lot .. Inte av arv, det var baronessa av Nottinghamshire, vilket jag har tagit bort.))

Namn: John Dudley
Ålder: 37
Kön: Man
Rang: Hertig av Norfolk och Suffolk.
Yrke: General i Brittiska Armén
Religionsinrikting: Protestant
Utseende: Runt 1.80 lång, svart hår och mustasch.
Personlighet: Lung och tempramentsfull person. Även på slagfältet lyckas han behålla sitt lugn.
Bakgrund: Som ung studerade John militärhistoria och strategi för att gå med i armén vid 18 års ålder som Sergant. Han steg snabbt genom graderna och blev General vid 35 års ålder. Både Norfolk och Suffolk fick han ärva när hans fader dog.
Övrigt: Har en dotter som är 15 och en son som är 12.

Först och främst tycker jag det är kul att det var några som nappade.
För det andra vill jag säga att jag är ledsen, för att jag är så petig, men jag vill bara att det ska vara verklighetstroget. Dessuotm är det mitt eget fel eftersom jag inte skrev det i bakgrunden, hoppas ni kan förlåta mig

Wetterl skrev:Skulle det vara okej att vara en lönnmördare (t.ex ur en speciell Säkt eller liknande) på uppdrag att mörda kungen?

Helst inte, jag är ledsen, men jag vill försöka lägga realistisk nivå. Visst det fanns yrkesmördare och du får gärna vara det, men att mörda kungen, det var liksom inte något man vågade tänka. Dels sågs han som utvald av gud och dels har han vakter och spioner över allt som håller honom säker. Om någon störtade kungen var det mäktiga män i hovet som slöt sig samman i en konspiration. Men som sagt; Du får vara yrkesmördare

Bakgrund: Hon hör till en gammal släkt från Kung Arthurs tid, och är väldigt stolt över det, När hon växte upp var 'bara' Cornwall hennes till arv, men eftersom hon gjort mycket både inom militär tjänst men också har lätt för att linda män runt sina fingrar så har hon lyckats bli Grevinna och Baronessa av North Yorkshire och Nottinghanshire. Det sistnämnda genom att förleda Baronen bort från sin fru, och testamentera all sin egendom till henne, det förstnämnda genom ett giftermål som dock inte var hennes egen idé, och heller aldrig skulle blivit.

Jag är ledsen att jag håller på å petar, men kvinnans rättigheter var obefinntliga under denna tid, Hon skulle t.ex inte ha blivit Grevinna av North Yorkshire eftersom kvinnor inte hade arvsrätt till grevskap, det var alltid sonen eller någon man i släkten som tog över grevskapet, även om kvinnan fick fortsätta kalla sig grevinna eller liknande.

Rang: Hertig av Norfolk och Suffolk, Greve av Bristol

Räcker det inte med max två "områden" var? Det blir lätt att man får så mycket makt annars, dessutom hade man oftatast inte mer än ett eller kanske två "områden"

Men annats var bakgrunderna mycket bra!

som sagt jag är ledsen att jag kommer och fröstör allt, men jag ska skriva till lite saker i bakgrundsguiden.

// Wu

Sure thing, kan ta bort Bristol :>

Wulsey skrev:

Wetterl skrev:Skulle det vara okej att vara en lönnmördare (t.ex ur en speciell Säkt eller liknande) på uppdrag att mörda kungen?

Helst inte, jag är ledsen, men jag vill försöka lägga realistisk nivå. Visst det fanns yrkesmördare och du får gärna vara det, men att mörda kungen, det var liksom inte något man vågade tänka. Dels sågs han som utvald av gud och dels har han vakter och spioner över allt som håller honom säker. Om någon störtade kungen var det mäktiga män i hovet som slöt sig samman i en konspiration. Men som sagt; Du får vara yrkesmördare

I alla tider har det funnits personer som försökt störta dåtidens regent(er)/regeringen, men jag kan väll vara en Lönnmördare som arbetar för Kungen, men på slottet har arbete som Kungens närmaste rådgivare, om det är okej förståss.

I alla tider har det funnits personer som försökt störta dåtidens regent(er)/regeringen, men jag kan väll vara en Lönnmördare som arbetar för Kungen, men på slottet har arbete som Kungens närmaste rådgivare, om det är okej förståss

.

Visst har det funnits det, och ibland har de lyckats, men i de flesta fall har de misslyckats. Du FÅR vara en yrkesmördare som ska döda kungen, men då kan du inte räkna med att lyckas. Det kanske är lättare/roligare att spela en lönnmörade i kungens tjänst som du själv föreslagit, du kan ju vara hans privata sekreterare, det är den perfekta täckmanteln.

Sure thing, kan ta bort Bristol :>

Tack, det är snällt av dig! Sedan är sin bakgrund godkänd!

Jag ska också försöka skaffa en jag själv! så vi kan spela sen

Wulsey skrev:

I alla tider har det funnits personer som försökt störta dåtidens regent(er)/regeringen, men jag kan väll vara en Lönnmördare som arbetar för Kungen, men på slottet har arbete som Kungens närmaste rådgivare, om det är okej förståss

.

Visst har det funnits det, och ibland har de lyckats, men i de flesta fall har de misslyckats. Du FÅR vara en yrkesmördare som ska döda kungen, men då kan du inte räkna med att lyckas. Det kanske är lättare/roligare att spela en lönnmörade i kungens tjänst som du själv föreslagit, du kan ju vara hans privata sekreterare, det är den perfekta täckmanteln.

Enda som lyckats döda kungar är väl iprincip Kungens familj, flera adelsmän eller andra kungar.

Och amerikanska armén. Okayz Saddam var inte kung bara självutnämnd diktator men det var inte så noga.

(( Diavani: Din bakgrund är godkänd nu! , jag kommer att uppdatera mitt första inlägg med info ibland ifall någon vill läsa ))

Namn(+släktnamn): Edward Thisleton
Ålder: 41 år
Kön: Man
Rang: Från början lågadel, nu högre i rang. Markis av Hampshire
Yrke: Chefsdomare i Högstadomstolen, kungens rådgivare i utrikes och juridik-frågor.
Religionsinrikting: Bryr sin inte egentligen särskilt mycket om gud, men utåt är han protestant som sin härskare, kungen.
Utseende: Svart hår, mörkgröna ögon, ca 1.85 cm, ganska smal.
Personlighet: Lugn och ganska lättsam. Han har humor och gillar underhållning så som satirer och andra dramer. Ofta vänlig mot såväl tjänare som adelsmän, förutom de som han vet är hans fiender. Trots att han verkar harmlös är han ingen lätt fiende att ha att göra med. Annars är han ambisiös och klok. Han talar inte bara engelska, utan också latin, franska, spanska och lite tyska.
Bakgrund: Föddes i Winchester som barn nummer sju i en barnaskara på 8. Familjen tillhörde lågadeln och var inte särskilt mäktig eller speciellt rik i jämförelse med t.ex. howard eller Precy släkterna. Edward fick inte så mycket uppmärksamhet eftersom hans far satsade på den äldsta brodern och hans mor mest brydde sig om sina döttrar. Därför tog han värvning som legoknekt vid 17 års ålder. Han stred i Brandenburg och i Polen. Han stred för Spanien och för Frankrike. När han var 23 år återvände han hem till England. Då hade han stor världsvana. Han lyckades använda sina kontakter och blev sekreterade åt kungen. Kungen upptäckte snabbt hans talang för språk och andra länder. Edward blev ambassadör i Frankrike vid 27 års ålder. När han var 30 blev han återkallad, kungen behövde lärda advokater för att kunna vinna en rättegång. Rättegången gällde kungen gifte mäl till hans första fru Mary. Kungen vann rättegånen och skiljsmässan gick igenom. Edward befodrades till domare och adlades till markis. Sedan dess har han stigit i graderna och blivit Chefsdomare. Han sitter även med i kungens Privy Counsil (alltås kungens råd)
Övrigt: Han hade en fru som dog när han var 37. Han fick två barn: Paul (20) och Anne(18). Paul är hadelsman i Antwepen och tjänar stora pengar. Anne är bortgift med greven av Kent. Edward har goda kontakter i hela kungariket och även utomlands. Han känner de man bör känna och ger pengar till dem man bör för att få information. Hans värsta fiende är Greven av Rutland.

((Så sött

Kan vi börja snart??))

((Btw jag lägger in en länk på Morgaine's bild på min charmapp))

Han var ung när han fick barn? :O

(( Hahah jag såg det Uotte! Jag och siffror = a bad romance! Ska försöka hita på något att börja med, det är nog lättast om vi alla börjar vid hovet, så att vi är på typ samma plats, i alla fall i början ))

- "I domedags boken, från 1086, står Hertigen av Cumberland som ägare över´"the west cumbrian farmland", den målsägande Lord Neville hävdade dock att han genom boken har rätten till detta område. Det stämmer om man ser utifrån år 1086 gränser på grevskapen, men hur som helst är detta inte år 1086. Från en kungörelse 1492 ändrades den gränsen, Cumberland innefattade området "the west cumbrian famrland". Hans majestät konungen har förklarat att det är denna kungörelsen som gäller än idag. Därför dömer vi att rätten till området the west cumbrian farmlands" tillfaller Heritgen av Cumberland, och därmed avslås Lord Nevilles ansökan.", förklarade Edward, när han satt där längts fram och högst upp i den stora vackra rättssalen som tillhörde högsta domstolen. Han slog med hammaren i sitt bord och lade sedan till "Här med förklaras denna session för avslutad", han slgg med hammaren igen. Därefter utbröt jubbel från Hertigens anhängare.

Några minuter senare när Edward bytt om och fräschat upp sig lite återvände han till kungens stora audienssal, den var som vanligt fylld med en massa fina herrar och vackra damer. Han tog en bägare med vin och ställde sig lite i skymundan lägst med en vägg. Kanske skulle han träffa några bekanta han kunde konversera med.
Kungen låg till sängs i feberyror, hade Edward fått veta av kungens personliga läkare. Han tyckte synd om kungen, för han var en bra människa egentligen, synd att han alltid var fär sjuk för att bestäma något.

((

Uotte skrev:Han var ung när han fick barn? :O

kayz och vad definierar du då Morgan som när hon var 17 när Vivi föddes?? ... >.< ))

Morgan satt i kungens audiens-sal tillsammans med Lot, som hon följde 24/7 så länge de var vid hovet, och hon var extremt uttråkad, och till på köpet så satt Lot och höll armen om henne medans han förstrött pratade med karlen på hans andra sida, vilket inte gjorde saken bättre. Hon var på riktigt uselt humör tack vare det, och var också tvungen att hänga med i deras konversation då Lot då och då kunde vända sig mot henne och fråga något i stil med, eller hur älskling, sen vända sig tillbaka och fortsätta visserligen utan att vänta på svar, men svarade hon inte blev han arg istället, och det hade han varit tillräckligt många gånger den här hovvistelsen.

Diavani skrev:((

Uotte skrev:Han var ung när han fick barn? :O

kayz och vad definierar du då Morgan som när hon var 17 när Vivi föddes?? ... >.< ))

((Ung, men du är en kvinna
Dessutom var han extremt ung ))

Uotte skrev:

Diavani skrev:((

Uotte skrev:Han var ung när han fick barn? :O

kayz och vad definierar du då Morgan som när hon var 17 när Vivi föddes?? ... >.< ))

((Ung, men du är en kvinna
Dessutom var han extremt ung ))

((DET DÄR KALLAS DISKRIMINERING HON SKA ANMÄLA DIG TILL ... TILL ... OKEJ HON SKA INTE ANMÄLA DIG FÖR INGEN SKULLE LYSSNA MEN DET ÄR ÄNDÅ DISKRIMINERING!!!))

Namn: Nämner sig som Henry Longford, hans riktiga namn (Som VÄLDIGT få känner till) är dock Angel Shadowstone.
Ålder: 26
Kön: Man
Rang: Folk anser honom som Adel, då Kungen pratar om honom som sin bäste vän.
Yrke: Lönnmördare som arbetar för kungen, dock så står han som Kungens Närmaste Rådgivare och Högra Hand, och endast Kungen, några av Henry's/Angel's närmaste vänner och hans familj vet om att han är lönnmördare.
Religionsinrikting: Är varken Katolik eller Protestant, men tror på Gud. Varje gång han mördt en person så ber han till Gud om att förlåta deras synder.
Utseende: Mörkt hår, inte riktigt svart, men nästan. Mörka, grå-gröna, ögon. Ungefär 1.90 lång.
Klädsel: Vanligtvis:
Under Morduppdrag:
Personlighet: Är väldigt förlåtande, men då han "vet" att himmelen finns så ber han alltdig Gud att förlåta personerna han dödar. Ibland är han väldigt social, ibland verkar han endast skygg, den enda personen han kan prata med när som helst är Kungen själv. Bryr sig väldigt mycket om sin fru, sin 4-åriga dotter och sin 3-åriga son.
Bakgrund: Som barn levde han väldigt fattigt, och började därför stjäla saker. Detta var han en naturbegåvning på.
Redan som ung sa han att han varken var protestant eller Katolik, då han endast stod för fred, men han hade alltid trott på Gud, vilket han fortfarande gjorde.
Hans första lönnmord var då han var 14, ett mord på en Adelsman som tog mer i skatt än vad han borde, nästan dubbelt så mycket.
Han blev anlitat till detta då han var väldigt smidig, klättrade bra, sprang snabbt, var snabbtänkt o.s.v, och att ingen riktig lönnmördare ville ta an sig mordet, då mannen var vaktad av 100 vakter i ett 25-rummat större hus, då han var som minst säker.
Angel verkade klara detta galant, då han hade en speciell dräkt som var väldigt smidig att använda, vilket skulle komma att bli dräkten han alltid använde vid lönnmord.
Han hade också en mask så att ingen så hans ansikte (Utseende längre ner) skymdes, vilken han också kom att använda vid alla lönnmord.
Dock så hittades han en gång, och skickades till kungen för att avgöra om han borde dödas, vilket han borde, men kungen såg potential i honom, så han lät avrättningen fejkas, och lät Angel jobba för honom, under täckmantel, förståss.
De kom senare att bli vänner på riktigt, och Angel började då få lön för båda sina jobb, både som rådgivare och lönnmördare...
Övrigt: Hans familj bor i ett hus som byggdes just för att de skulle kunna flytta in. Egentligen är huset som en utbyggnad till slottet, med en gång in, och en nyckel för att kunna komam in, och är som ett eget hus.

Utseende på masken:

När John anlände till audienssalen var det fullt med folk där. Han gick förbi massvis med folksamlingar som pratade om lite allt möjligt. Det talades bland annat om att kungen var sjuk och vem som skulle styra om han dog.

Det var tre timmar sedan Morgan senast flyttade sig mer än någon centimeter, och hon var ordentligt stel nu. Hon hade definitivt tröttnat på det här nu.
- Lot .. Jag måste .. Jag är tillbaka snart.
Hon viskade det lågt i hans öra, trots att han inte verkade lyssna, men han släppte åtminstone taget om hennes axlar och lät henne gå. Hon gick fort, ivrig att komma därifrån, men så fort hon kom ut ur salen lugnade hon ner sig och gick lugnt, för henne åtminstone, och visste inte riktigt vart hon var påväg.

(( Sorry att jag itne varit så aktiv, men det har varit mycket i skolan, vi hade liksom två prov första veckan! vart är världen på väg? ))

Wetterl din bakgrund är godkännd! den var bra! ^^

Edward har fått nog av trängseln utanför kungens audienssal. Han lämnar sin tomma vinbägare till en tjänare och går ut i en av korridorerna. Han kunde lika gärna göra något nyttigt och kolla igenom några fall som hamnat på hans skrivbord.
Han hade aldrig klagat över sin post som chefs domare i högstadomstolen, det innebar ju att han var den högsta juridiska ämbetsmannen, förrutom kungen då.
I en korridor gick en ung kvinna omkring, hon verkade lite bortkommen, eller snarare visste hon nog itne var hon var exakt, vilket Edward inte heller visste ibland, trots att han tjänat kungen i detta plats i några år nu.

- "Ursäkta, my lady? Letar ni efter någon speciell?", frågade han artigt och försiktigt för att inte skrämma henne, i fall hon inte hört honom komma gående.